Vi hade en trevlig dag hos syrran igår men den började med en hel del strul. Alliansloppet kördes ju igår mellan Vänersborg och Trollhättan vilket medförde en del förseningar på linje 61 och 65 ("vår" linje) vilket jag inte var medveten om. Jag hade ju kollat upp resan redan i tisdags och då stod det inte ett enda ord om risk för förseningar vilket det var och blev. Vi fastnade med bussen i en kvart utanför Överby och vi var en del som missade våra anslutningsbussar eftersom busschauffören inte ville/orkade/var förbannad och inte ringde vår anslutningsbuss (missade den med TVÅ ynka minuter) och om vi skulle åkt till mamma hade det inte gjort något. Då hade det ju gått andra bussar dit, men nu skulle vi till syrran och det var två timmar kvar tills nästa buss till henne skulle gå. Vi skulle ju åkt med den 15:18 från Drottningtorget och nästa buss gick 17:18. Nu har ju syrran som tur var bil och kunde komma och hämta oss i Sylte så vi slapp vänta men det hade ju lätt kunnat undvikas om Västtrafik informerat om förseningar i god tid på sin hemsida (då hade vi tagit en tidigare buss hemifrån) eller om busschauffören hade ringt vår anslutningsbuss och frågat om de hade kunnat vänta på oss. Nu var han på dåligt humör för han hade frågat de på Västtrafik om han hade kunnat åka över Stallbacka-bron istället för över Överby men inte fått det så han brydde sig inte om att vi och de andra missade vår buss utan ryckte bara på axlarna och sa att han inte kunde göra något åt det. Måste jag säga att jag var fly förbannad på busschauffören och på Västtrafik?

Hur som helst så löste det sig och vi hade det trevligt hos syrran. Syrran blev glad för sina presenter och Julia fick rida på Amelias häst (Chicca) och jag blev förvånad över hur duktig hon var. Hon har ju inte ridit så många gånger och satt säkert i sadeln. Sedan förälskade hon sig i en alla kattungarna som syrran har och ville ta med sig en svart hem igår kväll (förmodligen för att det kom ett par som köpte två av kattungarna när vi var där) och vi fick förklara för henne att det inte gick. Vi hade ju inga saker till kattungen hemma (varken mat, kattsand eller kattlåda) och dessutom var den kattungen bara fem veckor så den var alldeles för liten för att lämna sin mamma. Fast jag kan förstå henne. Den var jättesöt och jag blev allt sugen på kattunge jag också, men vi får vänta med katt tills vi bor i hus och Vincent blivit lite större för han förstår ju inte så mycket än.

På återseende!!

//Ellicka