Vilken otur...

Dadde hade idag när han skulle laga lunch. Först skulle han ris och brände fast riset i kastrullen. Sedan skulle han göra pannkakssmet och mitt upp i allt hörde jag h-vete från köket. Då hade han tappat kartongen med ägg på golvet så att alla hade knäckts. Vissa mer än andra och mattan var inte så fin. Vissa kunde han använda men inte alla. Som tur var kunde man köpa ägg i kvartersbutiken som ligger här bredvid så jag köpte nya åt honom. Efter det hände som tur inget mer och pannkakorna blev jättegoda! Han är duktig på att göra pannkakor min blivande make!

Har i helgen som varit försökt att få tag i ett par snygga vita skor att ha på mig på bröllopet men inte hittat några. Visst finns det snygga skor, men trenden för hösten är helt klart SVART. Finns massa fina SVARTA skor, några bruna och ännu mindre par i ljusa färger som silver och vitt. Trist. I fredags var jag och Dadde på Överby och kollade och i lördags på Torp. Fick tag i var sin billig cykelkorg på Torp och lite fina pärlor till mina döttrar men inga skor.... Suck. Funderar på att åka till Trollhättan någon dag i veckan och kolla. Vad jag ska göra om jag inte får tag i ett par då vet jag inte riktigt men det kan vara så att jag får nöja mig med ett par svarta.

Igår var vi i Ed och pratade med Daddes storebröder John och Jonas och Daddes storasyster Åsa om bröllopet och gjorde upp en grov planering. Mycket beror ju på vädret så vi kunde inte planera i detalj. Vid fint väder ska vi ju fira bröllopet i Johns trädgård och om det regnar så är firar vi det i en kyrka.

Jonas är väldigt nyfiken på hur det går med magen och sa att om det blir en pojk så har de massa med barnkläder vi kan få av dem. De har två pojkar och Jonas verkade vara glad över att bli av med dem. Fick låna en symaskin av hasns fru också och idag sa syrran att jag kunde få låna hennes också. Fick ju inget svar när jag frågade henne så jag trodde inte att jag skulle få det. Nu var det så att Jennys symaskin inte var jättebra så om hennes inte fungerar så kanske syrrans gör det bättre.

Nu har jag faktiskt inget mer att berätta så på återseende!!!

//Ellicka

Skoldags!

Ja nu har Alva gjort sin första dag i förskoleklassen idag. De hade mjukstart så hon var där i bara en timme och jag var med. Det var inga som helst problem. Hon och några av tjejerna i klassen lekte ihop (dagens "lektion" var nämligen lek) och de verkade ha jättekul ihop. Alva och tjejerna kom bra överrens och det känns bra för mamma att det gott smidigt.

Igår började Dadde också på skolan. Han ska läsa i 2 år på Högskolan Väst och läser nu en frivillig mattekurs veckan innan skolan börjar på allvar. Han ska läsa Elanläggningsteknik och jag håller tummarna för honom att det går bra!

Nu ska vi snart gå och besöka Andreas (basisten i Skin Infection) och träffa hans nya tjej (Emma). De är båda bjudna på bröllopet så det hade varit trevligt att träffa henne åtminstone en gång innan bröllopet.

På återseende!!

//Ellicka

Söndag och lysning

Imorse gick jag, Dadde och barnen till Kyrkans Hus här i Vänersborg för att ha lysning. Dadde hade fått ett mejl om att det var idag och att den skulle börja kl 11:00. Vi var där i god tid och var förväntansfulla. Hur skulle det gå till och när skulle de säga det? Efter att suttit i kyrkan i en och en halvtimme gick vi besvikna därifrån för de hade inte nämnt våra namn. Jag undrar varför. Hade det blivit någor missförstånd? I mejlet som vi läste när vi kom hem stod det klart och tydligt att det skulle varit idag. Det enda positiva är att vi fick en komplimang av mannen som satt bakom oss att det var trevligt att sitta bakom två änglar (Alva och Julia alltså). De hade massor av frågor och Alva sjöng med i en psalm och hade faktiskt tålamod länge. Det var bara de sista tio minutrarna ungefär som de inte hade det och då kunde de gå ut och leka med lite leksaker som fanns utanför kyrksalen. Om de hade nämnt våra namn idag hade de nog gjort det när de nämnde namnen på barnen som hade döpts och medlemar i kyrkan som gått bort. Blev lite tveksamma efteråt. Hade vi missat det? Men när jag tänker efter så är sannolikheten att vi båda två hade missat det inte så stor. Någon av oss borde åtminstone hajat till när våra namn blev nämnda. Dadde har skickat ett mejl med fråga om detta nu. Vill inte gå dit en gång till och sitta i en och en halvtimme. Det är varken så roligt eller intressant. Undrar vad han får för svar?

Nu har Hiben hämtat barnen och för första gången blev Julia gald över att sen sin pappa. Hon längtade till och med efter honom den sista halvtimmen. Känns bra!

På återseende!!

//Ellicka
RSS 2.0